För 100 år sedan, närmare bestämt 1904, tog Sveriges Riksdag ett beslut om att bilda en fond avsedd att ge familjer möjligheter att bosätta sig och skapa en försörjning på landsbygden. Projektet gick under beteckningen ’egnahemslånerörelsen’. Ett syfte var att bromsa emigrationen av unga, arbetsföra människor till Nordamerika vilket bland annat förde med sig att de större lantbruken fick allt svårare att skaffa arbetskraft.
Idag finns återigen behov av att fler människor bosätter sig på landsbygden men av helt andra skäl. De hänger samman med att vi nu står inför ett skifte från ett industrisamhälle till ett postindustriellt samhälle. Två problem har blivit särskilt påträngande, nämligen arbetslösheten och vårt energiberoende.
Arbetslösheten
Vi har idag en kraftig obalans på arbetsmarknaden där efterfrågan på lönearbete överstiger tillgången. De åtgärder som nu vidtas för att återställa balansen är alla inriktade på den ena vågskålen, nämligen tillgången på lönearbete. Med ett batteri av åtgärder försöker vi skapa nya arbetstillfällen. En viktig förutsättning för att dessa åtgärder ska ge ett positivt resultat är dock fortsatt ekonomisk tillväxt.
Under större delen av 1900-talet var den ekonomiska tillväxten en naturlig del av samhällsutvecklingen. Levnadsstandarden kunde höjas och de sociala trygghetssystemen byggdes ut. Tillväxten krävde god tillgång på naturresurser men det betraktades inte under denna tid som någon hämmande faktor. Kurvorna för oljeförbrukning och ekonomisk tillväxt följdes åt.
Idag är läget annorlunda. Det har att göra med att våra naturresurser under senare delen av 1900-talet kraftigt överexploaterades och detta måste vi nu betala för. Oljetillförseln beräknas nå en kulmen inom tio år och vår ohämmade förbränning av fossila bränslen skapar allt allvarligare klimatstörningar.
En avgörande förutsättning för fortsatt ekonomisk tillväxt är alltså på väg att erodera och våra möjligheter att öka tillgången på lönearbete blir alltmer kringskurna. För att få balans på arbetsmarknaden blir vi därför alltmer hänvisade till att minska efterfrågan på lönearbete.
Energiberoendet
Behovet av, och förbrukningen av, energi överstiger idag kraftigt de nivåer som naturen kan förse oss med. Den sinande oljetillförseln och växthuseffekten utgör, som ovan nämnts, alltmer begränsande faktorer. Stora förhoppningar ställs på utvecklingen av förnybara energislag men dessa kan endast marginellt ersätta den fossila energin, särskilt om vi dessutom ska avveckla kärnkraften.
Obalansen på energiområdet hänger samman med vårt omfattande slöseri med energi. Ett tydligt exempel på detta slöseri är födoproduktionen. Här åtgår det i produktionsprocessen 20 kalorier för varje kalori mat vi får till matbordet och då ska vi betänka att av hushållens energiförbrukning utgör födan en lika stor del som bilen och bostaden tillsammans.
Det höga energibehovet hänger generellt samman med att maskinkraft i allt högre grad tagit över det arbete som tidigare utfördes med muskelkraft. Vårt samhälle har gått från småskaliga till storskaliga produktionsmönster. Ett villkor för att vi i framtiden ska kunna klara oss med de energimängder som naturen kan förse oss med är att vi anpassar vårt samhälle för småskalighet.
Landsbygdsboendet
Gemensamt för de åtgärder som måste vidtas för att komma tillrätta med arbetslösheten och vårt höga energiberoende är ökat landsbygdsboende.
För att minska efterfrågan på lönearbete måste vi ställa om vårt samhälle mot ökad självförsörjning och förutsättningarna för detta finner vi på framför allt landsbygden. Förutsättningar för ökad småskalighet, med bland annat minskade avstånd mellan produktion och konsumtion, finns också främst på landsbygden.
För att dessa nödvändiga förändringar ska komma till stånd måste människor stimuleras till att bosätta sig, och i ökande grad försörja sig, sig på landsbygden. En ny egnahemsrörelse syftar till just denna samhällsförändring.
Projektgrupp
Ett första steg för att realisera detta framtidsprojekt är bildandet av en projektgrupp. Finansiering, förmedling av lån samt teknisk och ekonomisk uppföljning är några frågor som måste utredas. Medverkan av kommuner, länsstyrelser och lantmäteriet är väsentlig.
Referenser
Tankarna om en ny egnahemsrörelse är utvecklade i följande två böcker författade av undertecknad.
Bengt Söderberg